Maine Coon-katten är en frisk och sund katt i största allmänhet, men som inom andra kattraser finns det dock några genetiska sjukdomar som vi bör se upp med.

 

PK -  Pyruvat kinase Deficiency 

PK-brist är en förkortning för ”pyruvate kinase deficiency”. Det är en ärftlig sjukdom, som finns hos flera djurarter. Pyruvatkinas är ett enzym som behövs för att röda blodkroppar skall fungera normalt. Om det är brist på enzymet kommer de röda blodkropparna få förkortad livslängd och följden blir en anemi (”blodbrist”). PK-brist beror på en mutation på den gen som ger ”receptet” för tillverkning av pyruvatkinas. Mutationen ärvs recessivt. Individer med en normal och en muterad gen blir bärare. Eftersom bäraren har en normal gen kommer katten att kunna producera tillräcklig mängder pyruvatkinas för att blodkropparna skall fungera normalt. Katter med två muterade anlag däremot kommer förr eller senare få symtom på blodbrist.

De vanligaste symtomen, trötthet, dålig kondition och bleka slemhinnor kommer periodvis och uppträder ofta inte förrän katten är några år gammal. Många katter klarar sig bra med sin blodbrist och kommer få en normal livslängd. I sällsynta fall dör katten redan i 1-2 årsåldern. Katter med symtomgivande blodbrist behandlas med kortison.

Kan man förebygga PK-brist?

Katter med mutation på PK-genen (både bärare och sådana som har risk att utveckla blodbrist) kan idag identifieras med ett DNA-test. Både blodprov och cellprover från munhålan kan användas för analysen. Därför kan man genom att testa sin katt få svar på dess PK-status och därigenom förebygga att para 2 bärare.

Läs mer om PK-brist: Pawpeds

 

HCM - Hypertrofisk kardiomyopati - en hjärtefråga

Hypertrofisk kardiomyopati, HCM, är en hjärtsjukdom som förekommer hos flera kattraser, däribland maine coonen. Den yttrar sig genom att hjärtats väggar förtjockas och blodet därmed får sämre genomströmning genom hjärtat. Med ultraljudsundersökning kan sjukdomen upptäckas, men det finns tyvärr inget botemedel. Katten dör förr eller senare av hjärtsvikt eller blodpropp.

Eftersom sjukdomen är progressiv utvecklas den först när katten blivit några år. Vanligtvis upptäcks HCM hos en katt vid 2-3 års ålder, men det kan också dröja längre innan sjukdomen uppträder. Därför är det viktigt att komma ihåg att ett hjärttest i unga år inte garanterar att katten är fri från sjukdomen.

Hur sjukdomen nedärvs är inte helt fastslaget. Viss forskning har visat att det rör sig om en dominant gen med ofullständig penetrans. Om detta är sant får dock fortsatt forskning utreda.

Genom att regelbundet ultraljudstesta avelsdjuren minskar vi risken att anlaget för HCM förs vidare. Från januari 2004 driver Maine Coon-katten ett hälsoprogram mot HCM.

Läs mer om HCM: mainecoon-katten.se

 

HD - Höftledsdysplasi

De som äger hund känner säkert igen benämningen HD - höftledsdysplasi. Denna genetiska defekt förekommer även hos katter. Maine coon-uppfödare världen över har sedan flera år tillbaka konstaterat att HD finns inom rasen och har vidtagit åtgärder för att minska förekomsten.

                                                                                                        

Röntgenbild på katt med friska höfter, u.a.                           Röntgenbild på katt med HD, grad 3, på båda höfterna

 

HD innebär en defekt på höftleden så att höftledskulan inte ligger rätt i höftledsskålen.  På bilden längst till höger ligger höftledskulorna nästan utanför ledskålarna, vilka är väldigt grunda. Detta är den allvarligaste formen av HD. Katter med mild HD kan leva utan några besvär, medan grav HD kan innebära svårigheter för katten att rör sig, samt även smärta i samband med ledinflammation. Det går dock att operera en katt som har besvär och resultatet är så gott som alltid lyckat. HD graderas i en skala från utan anmärkning (u.a) till 3 (grav HD). I dagsläget rekommenderas avel på katter med högst 1:a på höfterna, och dessa katter bör paras med katter med resultat u.a.

HD nedärvs recessivt och antagligen också polygent. Det innebär att två fria katter kan få en avkomma med HD och omvänt, två katter med HD kan få en frisk katt. Därför är det viktigt att röntga varje generation avelsdjur för att minska risken för HD. Inom hunduppfödningen har en sådan selektiv avel lett till att förekomsten av HD har minskat drastiskt.

Maine Coon-katten, den svenska rasföreningen, startade i januari 2000 ett register för HD-röntgade katter för att kartlägga förekomsten av HD.

Läs mer om HD: mainecoon-katten.se

 

Spinal Muscular Atrophy - SMA

SMA är inte speciellt vanligt förekommande inom rasen. Endast ett fåtal drabbade katter har identifierats i Sverige. Dock verkar det vara vanligare i USA. Spinal Muscular Atrophy (SMA) är en neuromuskulär sjukdom som orsakar muskelsvaghet. Normalt så drar muskler ihop sig och flyttar delar av kroppen när signaler från hjärnan passerar genom ryggmärgen genom framhornscellerna. Varje framhornscell är ansvarig för att skicka signalen vidare via andra nerver till musklerna. Vid SMA är det något fel på framhornscellerna. Alla nervimpulser från hjärnan till musklerna skickas inte vidare, och detta får till följd att musklerna försvagas och förtvinar.

Läs mer om SMA: Pawpeds